I lördags lärde jag mig att när mamma har det roligt så är inte helt säkert att pappa har det lika kul....
Mamma var alltså och red i lördags, det tycker hon är jättekul. När hon kommer hem så är hon på jättebra humör. När mamma rider så hänger jag med pappa, en gång hängde jag med Amanda, det var skoj, hon bar på mig hela tiden i 45 minuter. Jag trivdes som fisken i min mobil ;-). Hon vet vad jag gillar!
Men så i lördags när jag skulle hänga med pappa så hade han tänkt så sitta å grejja vid datorn å det var ju inte riktigt det JAG hade tänkt mig nu är vi äntligen skulle ha lite "kill-kvalitets-tid".... Jag tänkte att jag får väl helt enkelt tala om för pappa att jag vill GÅ samtidigt som vi kramas hela tiden. Vet inte om det var för att pappa tagit influensasprutan eller vad, men det tog VÄLDIGT LÅÅNG tid innan pappa fattade hur jag ville ha det. Sedan mös jag ;-). Jättemycket...
Sedan när mamma kom hem å var glad så sa pappa att jag skrikit (hmm, jag kanske tog i lite, men han förstod ju inte) i över två timmar å att han tyckte att mamma faktiskt borde ha tänkt på att matat mig innan hon åkte... Visst är är det lite konstigt att pappa blir arg. Det var ju HAN som inte fattade vad jag sa. Jag ville ju bara mysa å gå, inte äta. Men nästa gång fattar nog pappa snabbare ;-).
Allas er Sebbe..