vanligtvis är jag en glad kille som faktiskt tycker att livet är härligt....men idag då hände något..
Mamma höll på att packa ihop lite saker å lade dem på en byrå, jag tyckte att detta såg ganska spännande ut så jag ville vara med å titta på det mamma samlat samman.
MEN det FICK jag INTE sa mamma. Hon trodde att jag skulle gå å lägga dessa saker någon helt annanstans. Hur kunde hon få för sig det, jag bara undrar!?!
Så jag blev helt sonika bortlyft å så ställde mamma en väska framför (som var för tung för mig att flytta) så att jag inte skulle komma åt sakerna...
DÅ HÄNDE DET!!
Jag blev SÅ ARG å SÅ LEDSEN att jag bara föll ihop å skrek å grät. Å för första gången i mitt liv var jag arg på mamma så jag ville inte att hon skulle trösta mig ens! Jag blev själv lite överraskad över att det gick å bli så här otröstbar... Efter ett tag kom mamma å lyfte upp mig, det kändes bättre igen MEN när hon inte förstod vad jag ville så blev jag upprörd igen å ville bara ned på golvet!
Sedan låg jag på golvet en stund å bara tyckte synd om mig själv innan mamma fick trösta mig å då blev allt bra igen.
Tänkt så konstigt att lilla jag har så mycket känslor som bara måste komma ut!
torsdag 3 februari 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Du Sebbe - Alltså jag kan bara hålla med dig. Jag tycker din mamma var lika taskig som min brukar vara. Jag gillar tuber med krämer. Jag får inte ha dom. Jag ÄLSKAR fjärrkontroller. Jag får inte ha dom. Jag tycker om burken med säkerhetsnålar. Den får jag inte heller ha, inte pennor, inte datorn - den får jag inte ens pilla på......jag får inte krypa upp i trappan själv heller. Mamma tycker att jag skall leka med mina leksaker, men VARFÖR undrar jag när det finns roligare saker. Jag skall nog också bli så arg snart. Jobbar på det. Kämpa på Sebbe. Kram kompisen Alfie
SvaraRaderaDu å jag förstår varandra! GÖTT! Mamma fattade ju ingenting då igår....
SvaraRaderaKramar Seb
PS ha det bäst med ert Sverige besök!!